TBE

TBE-viruset framkallar inte alltid några symtom. De flesta känner ingenting av infektionen. 

Ungefär 30 % av patienterna drabbas först av influensaliknande symtom som feber, huvud- och kroppsvärk. Efter en tillfällig förbättring får de några dagar senare feber igen - då med höga temperaturer. Hjärnhinnor och hjärnan kan inflammeras; i vissa fall kan även ryggmärgen drabbas. Beroende på sjukdomens svårighetsgrad kan det orsaka svåra huvud- och nacksmärtor, illamående, medvetslöshet, kramper eller förlamning.

Hos de flesta patienterna läker sjukdomen lyckligtvis helt. Ändå är TBE ingen bagatell. Är det centrala nervsystemet påverkat kan permanenta skador kvarstå. I en procent av fallen är sjukdomen även dödlig. Särskilt personer över 50 år och bland dem framförallt män är hotade av svåra fall av TBE. För att kunna övervaka spridningen av sjukdomen är den anmälningspliktig och läkare rapporterar fall av TBE till Folkhälsomyndigheten. I Sverige insjuknar ungefär 200 personer varje år.

En TBE-infektion kan ske i två faser.

Fas I

Den smittade insjuknar efter en till två (max fyra) veckor efter fästingbett med influensaliknande symtom såsom trötthet, aptitlöshet, huvudvärk, värk i kroppen och låg feber. Symtomen liknar ofta en vanlig förkylning, därför kan TBE lätt förväxlas. Denna första fas tar ungefär en vecka. Därefter är sjukdomen antingen över eller det följer först en symtomfri period på en till tre veckor.

Fas II

Ungefär var fjärde smittad insjuknar på nytt efter en kort symtomfri period. Viruset sprider sig nu till det centrala nervsystemet. Själva förloppet beror på vilka strukturer i kroppen som är drabbade. Dels kan en hjärnhinneinflammation uppstå. Den yttrar sig i hög feber, svår huvudvärk, yrsel, ljuskänslighet, illamående, rygg- och nackvärk. De flesta patienter känner sig mycket sjuka. En del av patienterna drabbas av en hjärnhinne- och hjärninflammation där det tillkommer symtom såsom förlamning (i armar, ben och axlar, lik polio såsom svårigheter att svälja och i värsta fall andningsförlamning), talsvårigheter, personlighetsförändringar, kramper, medvetandestörningar samt till och med koma. Symtomen kvarblir ibland i månader.

Ofta är barn inte så svårt drabbade som äldre. Ju högre åldern är desto mer komplicerat är förloppet och desto vanligare är bestående problem. Men även efter en lindrig sjukdom kan det tar tid till patienten känner sig helt frisk igen.

I allmänhet får man smittämnet genom ett fästingbett. Fästingar lever i högt gräs, buskar, häckar och skogen. Därför smittas vi ofta vid aktiviteter i naturen såsom när vi joggar, vandrar eller tältar. Men infektioner sker dock också hemma i trädgården eller i en park mitt i staden. Regioner högre än 1500 m över havet är så gott som fria från fästingar.

TBE smittar inte mellan människor.

Sjukdomen är inte alltid lätt att känna igen. Men i ett samtal med vårdcentralen eller läkare efterfrågas de exakta besvär, fästingbett i det förflutna och vistelser i TBE-riskområden. En fysisk undersökning med särskild uppmärksamhet på neurologiska avvikelser kan följa. Ett blodprov kan ge allmän information om inflammationer i kroppen. Dessutom kan undersökas blodet specifikt för TBE-antikroppar.

I början av sjukdomen går det även att bevisa viruset direkt i blodet - med det är mer komplext och görs vanligtvis bara i undantagsfall. De ovan nämnda undersökningar kan också utföras på ryggmärgsvätska vilket - om nödvändigt - tas genom en liten punktering i ryggradskanalen. Vid svåra fall eller vid en oklar diagnos kan ibland en MR ge upplysningar om förändringar i hjärnan.

TBE är anmälningspliktigt. Det betyder att läkaren informerar Folkhälsomyndigheten om sjukdomen.

Det finns ingen specifik behandling mot TBE. Behandlingen är begränsad till att lindra symtomen. Antibiotika fungerar inte eftersom TBE orsakas av ett virus.

Patienterna bör stanna i sängen. Vid behov kan de - i samråd med läkare - ta smärtstillande medel. I svåra fall och om andningsmuskulatoren är påverkade blir det nödvändig att behandla på intensivvårdsavdelningen. Vid förlamning kan sjukgymnastik vara till hjälp. Prognosen är bra särskilt hos barn och ungdomar. De flesta infektioner läker utan följder.  

Hos vuxen kan neurologiska skador vara vanligare. Dessa inkluderar förlamning, kramper, balans-, koncentrations- och minnesstörningar. Den som har gått igenom en infektion är immun mot alla typer av TBE. Det går inte att får sjukdomen en andra gång.

Man kan även vaccinera sig mot TBE. Fästingar sprider dock andra smittor - såsom borrelia - som inte går att vaccinera sig mot. Den bästa förebyggande åtgärden är därför att undvika fästingbett.

Det finns inget hundraprocentigt skydd mot fästingar men en viss försiktighet och vaccinering kan hjälpa. Mot TBE finns det en vaccinering. Den rekommenderas i riskområden. Viktigt är också åtgärder mot fästingbett. Endast på detta sätt kan förbyggas andra sjukdomer som smittas av fästingar såsom borrelia.