Så fungerar din matsmältning

Matsmältningen börjar i munnen. Därifrån transporteras matdelarna med hjälp av musklerna i matstrupen ner till magsäcken. Här blandas maten med magsafter och i den efterföljande tolvfingertarmen med galla från levern och matsmältningssafter från bukspottkörteln. Den finfördelade födan absorberas därefter genom tarmluddet in i blodet.

Tarmen är inte bara viktig, den är även stor: den täcker en yta av 400 kvadratmeter vilket motsvarar storleken av en tennisbana. Denna enorma yta är nödvändig för att ta upp tillräckligt med vätska och näring till kroppen.

Tarmslemhinnan koloniseras av bakterier och är utrustad med många immunceller. Utan en balanserad tarmflora kan hela ämnesomsättningen bli upp-och-nervänd. En sund tarmflora är första steget mot ett intakt immunsystem. Den utgör en barriär mot kolonisering av smittämnen som attackerar kroppen genom tarmslemhinnan. Är din tarmflora i dåligt skick finns det en ökad risk att du blir sjuk. Kroppen blir allmänt försvagad, läkningsprocesser kan dröja längre och vardagliga funktioner kan vara känsligare för störningar.

Symtom från matsmältningssystemet uppträder ofta under stressiga situationer och uppstår genom en minskad bildning av magsafter eller kramper i de gastrointestinala musklerna. En överdriven gasansamling i mag-tarmkanalen (meteorism) leder också till uppkördhet och väderspänning. Med detta kan följa en ökad avgång av gas (flatulens) eller så kommer luften ut i form av rapningar.

Orsaker till överdriven gasansamling kan vara följande:

• ökad luftsväljning på grund av snabb förtäring eller konsumtion av kolsyrade drycker

• överdriven gasbildning vid nedbrytning av fiberrika livsmedel, baljväxter, kål, lök, osv.

• intolerans mot antibiotika

Antibiotikans uppgift är att döda bakterier men den kan inte skilja mellan "dåliga" och "goda" bakterier. Vid intolerans mot antibiotika kan tarmfloran skadas vilket i sin tur kan försvaga kroppens försvar och i slutändan utgöra en fara för vår hälsa. Med några få åtgärder kan tarmen återfå sin vitalitet. En frisk tarm innebär ett hälsosammare liv!

Yoghurt har en naturlig probiotisk effekt. Det betyder att den understödjer tarmfloran. Termen probiotisk används för olika typer av bakterier (t ex mjölksyrabakterier) som motverkar överväxten av tarmbakterier.

Mjölksyra är en kemisk förening som är en viktig mellanprodukt vid ämnesomsättning. Naturligt förekommande mjölksyra är viktig för vår matsmältningsorgan. Dessutom finns det specifika probiotiska produkter som innehåller mer bakterier än traditionell yoghurt och anses därför vara särskilt bra för tarmfloran. 

I samma kategori ingår även prebiotiska livsmedel: de innehåller i motsats till den probiotiska inga levande bakterier för att främja tillväxten av de önskade goda tarmbakterierna.

Mjölksyrabakterier har använts under en lång tid för att framställa livsmedel och för att öka hållbarheten. Den första upptäckten och isoleringen av mjölksyra från filmjölk gjordes av svensken Carl Wilhelm Scheele år 1780.

Även våra kroppar kan producera mjölksyra. För att få pli på tarmfloran kan de naturliga mjölksyrabakterierna hjälpa till. De utsöndrar ett ämne som dödar skadliga bakterier. Dessutom ger de en sur miljö i tarmen vilket är särskilt bra mot medförda bakterier som föredrar en neutral eller alkalisk miljö.

Det finns två olika typer av mjölksyra: vänstervridande D (-) samt högervridande L (+). Människokroppen producerar bara L (+).

Alfred Vogel förstod mycket tidigt hur viktig mjölksyrabakterier är och framställde därför en hållbar version av färsk vassle. Redan i det naturmedicinska standardverket "Den lille doktorn", som publicerades 1952, rekommenderade han Molkosan Original. Den skulle kunna hjälpa till att bygga en ny bakterieflora i tarmen.

För att förebygga magbesvär: 

• njut av dina måltider i lugn och ro och tugga väl
• det är bättre med flera små måltider istället för tre stora måltider dagligen
• undvik stora, fettrika måltider och starka kryddor
• begränsa alkohol- och kaffekonsumtion
• undvik omogna frukter och grönsaker som är svåra att smälta
• ta en promenad efter maten

A.Vogel råder:

• För att stöda produktionen av magsafter och därmed stimulera matsmältningen använd gärna bittra örter och medicinalväxter såsom kronärtskocka, boldo blad, gullgentiana, arunsläktet, maskros och kardbenedikt.
• För behandling av spastiska gastrointestinala besvär lämpar sig medicinalväxter med kramplösande effekt som hjälper till att musklerna i mag-tarmkanalen slappnar av. Dessa är bl a röllika, pepparmynta och citronmeliss.